HEMÅT IGEN, NU MED SONDMATNING

Sondmat, sondmatningsaggregat, tillbehör och sprutor

När ditt barn skrivs ut från sjukhuset brukar dietist/läkare/nutritionssköterska beställa den första leveransen av sondmat och tillbehör direkt till ert hem. Många delar även informationsmaterial med bland annat råd gällande sondmatning i hemmet, hur man kopplar sondmatningen, samt kontaktuppgifter för kommande beställningar. Det är viktigt att komma ihåg att förnya recepten var sjätte månad.

Efter de första 3 veckorna med sondmat hade Iben ökat 2 kg i vikt och längden på måltiderna hade minskat avsevärt. ”Iben har börjat leka själv nu och vi har fått mer tid för varandra”, säger Ibens föräldrar. Särskilt på morgonen finns det nu även tid för Ibens lillasyster Jane. Vill du veta mer om Iben och hennes familj? Vi delar familjens erfarenheter här!

DITT BARNS SONDMATNINGSSCHEMA

Prata gärna med en dietist innan ditt barn skrivs ut från sjukhuset. Dietisten kan göra ett schema för sondmatningen som ni kan använda när ni kommer hem. Denna planering görs bland annat utifrån ditt barns längd och vikt, samt andra faktorer, till exempel hur mycket ditt barn rör sig. Ett sondmatningsschema ger en bra översikt över vad som kommer att hända från dag till dag och från måltid till måltid.

ETT TYPISKT SONDMATNINGSSCHEMA KAN OMFATTA FÖLJANDE:

  • Namn och vilken sorts sondmat det är
  • Förpackningsstorlek (t.ex. 200 ml eller 500 ml)
  • Hur mycket sondmat som ska ges varje dag och eventuell annan mat
  • Hur sondmaten ska ges (spruta eller pump)
  • Hur mycket sterilt eller avsvalnat kokt vatten som ska användas
  • Dosering av spruta eller volym på pump
  • Information hur pumpen ska programmeras gällande tillförselhastighet av sondmat
  • Hur mycket vatten som behövs för spolning

"Det är mycket lättare nu, när hon är sjuk, för då kan hon fortfarande få mat och vätska," säger Iben mamma

OLIKA SONDMATNINGRUTINER

Din dietist eller sjuksköterska hjälper dig att avgöra vilken sondmatningsrutin som är bäst för er. Om det är att ge maten med en spruta eller pump, samt om maten ska ges som enstaka måltider (även kallad “bolusmatning” av vårdpersonal), eller om sondmaten ska ges långsammare under flera timmar (även kallad kontinuerlig matning) med hjälp av en pump. Nedan finns information om de alternativ ni kan prata med er dietist om.

 

Måltidsdosering sondmatning

Måltidsdosering. T.ex. 4 x 175 ml/dag med en hastighet av 20-30 min/måltid.

 

 

Långtidsdosering

1. Måltidsdosering. T.ex. 4 x 175ml/dag med en hastighet av 30 min/måltid.

2. Långsam matning. T.ex. 50ml/timmen under 10 timmar.

3. En kombination av måltidsdosering och långsam matning.
T.ex. 4 x 75ml/dag och 400 ml  under 6 timmar nattetid.

 

 

 

INSTRUKTIONER FÖR ANVÄNDNING AV PUMP ELLER SPRUTA

För de flesta barn med sondmatning rekommenderas användning av pump (pump och sondmatningsaggregat) eftersom tillförselhastigheten och mängden mat enkelt kan programmeras. Att ge sondmat med en pump är enkelt, tryggt och tidsbesparande. Men vissa föräldrar föredrar att själva ge sitt barn sondmaten via en spruta, liknande måltider (kallas “bolusmatning” av vårdpersonal).

Ladda ned broschyren Sondmatning med/utan pump

 

Vill du lära dig mer om pumpen? Du finner mer info på NutriciaFlocare.com

SONDER – DAGLIG SKÖTSEL

Hitta tips och råd om hur du tar hand om de olika sonderna och säkerställer en god hygien

Läs mer om:

  • Gastrostomiknapp
  • PEG/PEJ-gastrostomi
  • Nasogastrisk sond

VÅRD OCH STIMULERING AV MUNNEN

Sköt om ditt barns mun

Även om ditt barn inte använder munnen så ofta för att äta och dricka, är det fortfarande viktigt med en god munhygien för att förhindra infektioner. Du bör fortfarande borsta ditt barns tänder två gånger om dagen, samt skölja munnen med vatten flera gånger dagligen. Kräm eller cerat är en bra idé för att undvika torra läppar. Om ditt barn får problem med muntorrhet, känner en ömhet i tungan, får blödande tandkött eller blåsor i munnen, bör du kontakta ditt barns läkare, tandläkare eller logoped.

Stimulera ditt barns mun

Barn som får sondmat kan bli osäkra och otrygga att äta, borsta tänderna eller göra annat som har något med munnen att göra. Därför är det viktigt att skapa positiva upplevelser och känslor som har med barnets mun att göra. Det kan om möjligt hjälpa barnet att förbereda sig på att kunna äta igen. En logoped kan ge dig råd och rekommendera övningar och aktiviteter som du och barnet kan göra tillsammans.

Exempel på stimulering runt munnen

• Du kan uppmuntra barnet att använda bitring eller napp.

• Rör vid barnet runt munnen

• Lek med barnets mun, gör t.ex. ”slängkyssar”

• Introducera barnet till matdofter och lukter

• Erbjud smakprover om ditt barns läkare, sjuksköterska eller dietist bedömer detta vara säkert. Du kan i så fall låta barnet smaka och röra maten samtidigt som barnet sondmatas. Det kommer att hjälpa barnet att koppla lukten, smaken och synen av mat med en känsla av hunger som avtar

• Gör barnet till en del av den sociala gemenskap som familjemåltider innebär.

EN VARDAG MED SONDMATNING

När du börjar vänja dig vid en vardag med sondmatning, kan du börja utforska olika sätt att förbättra era rutiner. Ju mer flexibel sondmatningen är, desto lättare kan den anpassas till ert sällskapsliv. Du kan också behöva prata med förskola, skola, daglig verksamhet, assistenter och andra människor som träffar ditt barn. Det är viktigt att hitta en rutin som fungerar för alla. Du bör alltid rådgöra med ditt barns läkare eller dietist innan du ändrar era sondmatningsrutiner. Kom ihåg att de kan hjälpa dig att hitta rutiner som passar bäst för ditt barn och er familj.